Fader okänd


Landsarkivet i Uppsala
LANDSARKIVETS VÄGLEDNING TILL


Fader: okänd

Vid mitten av 1800-talet föddes en tiondel av alla barn i Sverige utanför äktenskapet. Därför
stöter de flesta släktforskare på ”oäkta” barn, ofta med noteringen ”fader: okänd” i
födelseboken. Chansen att hitta namnet på fadern är normalt mycket liten, men det finns ett
antal alternativ som kan prövas innan man ger upp.


Lagstiftningen

Som ”oäkta” definierades i 1734 års lag ett barn som föddes utanför äktenskapet och utan
trolovning eller äktenskapslöfte. Om föräldrarna senare gifte sig upphävdes barnets oäkta
status. Oäkta barn saknade arvsrätt fram till 1866, då de fick ärva efter modern. Först 1970
infördes full arvsrätt efter fadern.

Under 1600- och 1700-talen var lagens syn på sedlighetsbrott mycket sträng. Förlönskaläge (sexuellt umgänge mellan ogifta personer) var straffet böter. Om förseelsen upprepades
fördubblades böterna. Enligt 1686 års kyrkolag straffades de skyldiga även med
uppenbar kyrkoplikt, dvs. de fick sitta på ”skampallen” i kyrkan under gudstjänsten. 1741 ändrades det kyrkliga straffet till enskild kyrkoplikt, som ägde rum mer avskilt i sakristian. Kyrkoplikten
avskaffades 1855, men flera årtionden framåt förekom enskild skrift med liknande funktion.

Ett steg mot en mildare lagstiftning var Gustav III:s barnamordsplakat 1778, som gav kvinnor
rätt att föda anonymt (en möjlighet som fanns t.o.m. 1917). Syftet var att minska antalet fall
där utomäktenskapliga barn föddes i hemlighet och sedan dödades. Som en följd av denna
reform förekommer i födelseböckerna, främst i större städer, även okända mödrar.
1810 avskaffades det världsliga straffet för kvinnan för lönskaläge första och andra gången.
Det ledde till att de flesta fall aldrig hamnade inför rätta. Tidigare hade ogifta kvinnor som
blev gravida alltid dömts eftersom de inte kunde dölja sitt brott. Männen hade lättare att
komma undan. Om det inte fanns några vittnen kunde mannen svära sig fri från anklagelsen
genom s.k. edgång. I fortsättningen kunde kvinnan visserligen stämma mannen för att kräva
honom på understöd, men det var betydligt vanligare att man gjorde upp i godo. Mannens
möjlighet att betala underhåll var större om han inte dessutom skulle betala dryga böter. Och
vid en eventuell frikännande dom skulle han ju slippa betala underhåll. Den risken var de
flesta ogifta mödrar inte beredda att ta. 1864 kom en ny strafflag där lönskaläge inte längre
var brottsligt för någon av parterna. Då blev faderskapsärenden enbart en civilrättslig process
och sådana fall är ännu ovanligare.

Husförhörslängder/församlingsböcker
Forskaren rekommenderas att som första steg följa modern och barnet framåt genom livet i
husförhörslängderna/församlingsböckerna. Där händer det att man hittar noteringar om
barnafäder, ibland långt efter barnets födelse. Om modern gifter sig finns vid barnet ibland
anteckningen ”legaliserad”, vilket betyder att maken erkänt faderskapet och barnet betraktas
som äkta. Ibland tillkommer noteringen ”s.f.äkt.” (son före äktenskapet) eller ”d.f.äkt.”

En ledtråd till fadern kan vara barnets namn. Det var inte helt ovanligt att en oäkta son ficksamma förnamn som sin far. När det gäller efternamnet fick ett oäkta barn vanligen samma
som sin mor eller morfar, men om så inte är fallet kan det vara en ledtråd till fadern. Om
barnet kallas Larsson/-dotter och både modern och morfadern heter något annat kan man leta
efter en Lars i moderns närhet, kanske en dräng på gården där hon var piga. Om man har hittat
en ”misstänkt” bör man följa honom framåt i tiden för att se om det dyker upp någon notering.

Andra serier i kyrkoarkiven

De som tvingades undergå kyrkoplikt antecknades i avlösningslängder (även kallade
absolutions- eller kyrkopliktslängder) som ibland bevarats. Normalt återfinns de i serie G. Här
förekommer främst kvinnor, men även enstaka män. En del av böterna för lönskaläge tillföll
församlingen där brottet begåtts. Därför kan det finnas noteringar om inbetalda saköresmedel
eller ”pliktpengar” i kyrkans räkenskaper (serie L). Kvinnor betalade i början av 1800-talet 32 skillingar och män det dubbla, dvs. 1 riksdaler 16 skillingar. I fall med anonyma mödrar hände det att modern bifogade sitt namn i ett förseglat kuvert, som kan ha bevarats bland bilagorna till födelseböckerna
(serie H III). Någon gång kan bilagorna även innehålla uppgifter om fäder. Chansen att hitta en okänd fader på något av dessa sätt torde dock vara minimal.

Domböcker

Fram till 1810 hamnade de flesta fall av lönskaläge i domstol och återfinns i häradsrätternas
och rådhusrätternas domböcker. 1810 blir dessa brottmål ovanliga för att 1864 upphöra. Efter
protokollet från varje ting brukar det finnas en saköreslängd. Där förtecknas alla mål där straffet blev böter och det finns en hänvisning till målets nummer. Lägg dock märke till att om någon av de inblandade var gift blev påföljden fängelse. Vidare kunde bötesstraff för fattiga personer omvandlas till fängelse eller straffarbete. I sådana fall finns ingen uppgift i saköreslängden. Ibland utgör saköreslängderna en egen serie i domstolens arkiv (ofta C VII). I vissa fall kan de också hittas i arkiven från länsstyrelsernas landskontor. Om saköreslängden
saknas måste man leta direkt i protokollen. Den anklagade mannen infann sig inte alltid till
rättegången och dömdes då till böter för ”uteblivande”. Det kan därför vara värt att titta
närmare även på dem som fällts för detta brott.

Om modern stämde mannen på underhåll kan målet hittas i en sttämningslista. Dessa listor innehåller även ärenden som inte kom upp på tinget därför att parterna ingick förlikning.
Om stämningslistorna inte finns i domboken kan de ingå i Inneliggande handlingar (oftast serie F).

Barnavårdsnämnder

Erkännanden av faderskap och avtal om underhåll kan finnas i arkiven från kommunernas
barnavårdsnämnder, som infördes från 1903. Där inte sådana fanns fyllde skolstyrelsen/skolrådet
motsvarande funktion. Fr.o.m. 1926 skulle alla kommuner ha barnavårdsnämnder.
Handlingarna förvaras i kommunarkiven, inte på Landsarkivet. (Skolrådsprotokoll kan dock i
vissa fall finnas på Landsarkivet.)

Lästips
Marie Lindstedt Cronberg,
Synd och skam. Ogifta mödrar på svensk landsbygd 1680−1880, Lund 1997.
Elisabeth Thorsell, ”Fader okänd − vad gör jag?”, i: Inte bara kyrkböcker. Alternativa källor i
släktforskningen

Sveriges släktforskarförbund Årsbok 1990.
Demografisk Databas Södra Sverige, http://www.ddss.nu/swedish/means/parent.htm
Nättidningen Rötter, http://www.rotter.se/oakta.htm

Landsarkivet i Uppsala december 2007
Reine Rydén

 ***

Fastställande av rättsligt föräldraskap
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1556910&fileOId=1564145

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar