Släktforskning

Stina skriver:
Jag har en önskan, om du någon gång känner att du har tid och lust, här eller kanske på din släktforskarblogg - en lektion i hur man kommer igång med släktforskning (inget avancerat). Har varit på biblioteket och suttit vid deras datorer med deras program men det är bara svårt??
Allt gott!!
/Stina

Hej Stina!
Jag antar uppmaningen. Vi kör igång direkt. Jag tar de första momenten nu så får du fylla på med frågor efterhand.

Jag rekommenderar:
Nättidningen Rötter med Anbytarforum
Släktforskning på nätet som är en bra pedagogisk sida om hur släktforskning går till.
Släktforskning för noviser som är en enskild släktforskares blogg

Släktforskarföreningar:
Sveriges Släktforskarförbund
Genealogiska Föreningen - GF
Datorhjälp i släktforskningen - DIS
Släktdata
Dessutom finns släktforskar- och hembygdsföreningar med kunskap om släktforskning och den egna orten i alla regioner och orter över hela landet. Googla på till exempel "genealogiska föreningar".



Lektion 1
Intervjua alla äldre nu levande släktingar om de äldre generationerna. Anteckna noga namn, födelsedatum, födelseplats och allt annat om var och en.

Böcker och hjälpmedel, som släkttavlor med tomma rutor att bara fylla i efterhand, finns att köpa exempelvis i bokhandeln hos Sveriges Släktforskareförbund, se nättidningen Rötter och hos SVAR vid Riksarkivet.
Rita upp släkttavlan så att du får överblick.
Det finns en bra metod med cirklar för kvinnor och fyrkanter för män. Jag ska försöka skanna in en beskrivning senare.

Glöm inte att samla in exempelvis amerikabrev och annat som minner om de äldre generationerna som ligger på vindarna och skräpar hos den äldre generationen. Glöm heller inte att fotografera av bilder på äldre anor i släktingarnas album. Det görs enkelt med vanlig kamera i dagsljus utomhus om man inte har tillgång till ljussättning alternativt skanna in bilderna i datorn. När det gäller foton på personer som inte kan identifieras hjälper det ofta att bara vända på bilden. Har man tur har någon skrivit där vem personen är.

Man behöver också ett släktforskningsprogram i datorn där man skriver in alla uppgifter. Det finns en uppsjö sådana så jag vågar inte rekommendera något. Mitt heter Holger. Det är bra men jag har emellanåt haft funderingar på att konvertera till DIS:s program Disgen som jag tror har stora fördelar då det - på ett sätt som jag ännu inte har erövrat - är sammankopplat med Genline (kyrkoböcker på nätet).
Leta på internet och välj något som verkar bra.
Det finns gratisvarianter men ge akt på begränsningarna. Ancestry håller på att bygga någon slags världsomfattande stamträd, verkar det som. En släkting har skrivit in oss där. Man får brev i mailboxen varje gång hennes släktingar fyller år. De flesta känner man inte ens. Och det blir lite patetiskt när man får mail om att man bör gratulera mormor Frida som fyller 125 år på tisdag.



Lektion 2
Fortsätt forskningen genom att komplettera släkttavlan med hjälp av Folkräkningarna 1880, 1890, 1900, 1970, 1980 och 1990 samt Dödboken 1901-2009 och Begravda i Sverige, databaser som finns på CD-skivor att köpa.
Dessutom finns en lång rad databaser för exempelvis Stockholms olika stadsdelar och allehanda orter ute i landet. Det lönar sig att söka reda på dessa. Enklast är att kontakta en släktforskar- och hembygdsförening på orten du är intresserad av. På Stockholms Stadsarkiv finns dessutom Rotemansarkivet som numera ligger gratis på nätet. Där kan man söka alla som var bosatta i Stockholms stad 1878-1926.

PLF har fyra olika databaser för omkring Småland, Östergötland och Öland. Se hemsidan för närmare info.
Kronobergs län har en databas knuten till sin släktforskarförening. Sörmland har också en databas.
Och så vidare.
Det finns dessutom databaser för olika kategorier av befolkningen som exempelvis smeder och valloner.
Indelta soldater kan man söka gratis på Centrala Soldatregistret som dock inte är komplett.

Man kan också söka medlemsskap i DIS som väl betyder "datorhjälp i släktforskningen" där folk lägger upp sina egna forskningar och gör dem tillgängliga för andra. Hittar man sin anmoder där så kan man med lite tur få hela hennes släkt gratis på ett enda bräde.

Man kan ha god nytta av Demografiska databasen (DDSS) för Halland, Blekinge och Skåne också. Det finns liknande databaser för andra områden i landet också.
Som till exempel Demografiska databasen (DDB) vid Umeå universitet för Norrland (tror jag) där man numera måste köpa sig in.
Föreningen Släktdata bygger en databas som de hoppas så småningom ska täcka Sverige. Sökningar görs här men risken för fel är stor. Det är mycket lätt att spåra ur och komma fel om man inte kontrollerar uppgifterna mot kyrkoböckerna. Det gäller för samtliga databaser och i synnerhet för dem som kommer via släktforskarföreningar. Man har ändå god nytta av dem.

En databas på CD kostar 600-900 kr/styck men många finns tillgängliga på bibliotek.
För den som är intresserad av egen forskning är det helt klart värt priset.

Folkräkningarna ovan finns dessutom på SVAR (se ovan) som också har en delvis komplett folkräkning för 1910. Man köper helt enkelt in sig på ett årsabonnemang för ca 1000 kronor. Kortare varianter finns.

För utvandrare finns dessutom databasen Emigranten Populär.
För Amerika finns också databasen Ancestry direkt från Ellis Island i New York där de flesta emigranterna steg i land - med ett antal folkräkningar för USA och annat matnyttigt som man köper in sig på. Olika varianter och prisklasser finns. Svårsökt och osäkert tycker jag som hoppas på bättre sökmotorer framöver. Det mesta är dessutom översatt till svenska och man kan få tillgång till svenska kyrkoböcker.

Med hjälp av databaserna kan man följa familjerna, se vilka barn de har, vilka som dör och hur de flyttar. På så sätt tar man sig tämligen enkelt tillbaka till de förfäder som levde 1880 av vilka somliga kan vara födda så tidigt som i slutet av 1700-talet, om man har tur.
Sedan är det kyrkoböckerna som gäller.


Kom igen med synpunkter och frågor!
Jag har säkert glömt en del...

Och missa för all del inte ANBYTARFORUM på nättidningen RÖTTER (se ovan).
Där kan man ställa frågor om man kör fast. Där sitter hur många snälla släktforskare som helst och alla älskar att hjälpa till. Släktforskare är det snällaste släkte som finns.

Ett liknande forum finns bland annat för Österbotten i Finland som faktiskt har kyrkoböcker på svenska.
Jag har just gjort ett uppdrag för en svensk tidning och fick omedelbart hjälp av ivriga släktforskare där borta. Jag lägger ut reportaget här så småningom.

För Norge finns ett antal folkräkningar fritt på nätet liksom faktiskt kyrkoböckerna, tror jag.
Jag tror dessutom att det är likadant för Danmark och Finland.
Men jag har inte kollat så rätta mig gärna.

Lycka till!
Monica



Nästa avsnitt:
Släktforskningsskolan del 3 = Kyrkoböckerna
Då är det SVAR (se ovan), Genline med eller utan Ancestry och Arkiv Digital som gäller.
Därefter följer forskning in natura vid Riksarkivet i exempelvis Arninge, landsarkiven samt en lång rad andra arkiv ute i landet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar