Stockholm


Stockholm växte snabbt från 1600-talet och framåt. En rörlig befolkning skapade oreda i folkbokföringen vilket gör det svårt för släktforskare. Men databaser och bra digitala tjänster underlättar sökandet efter anorna.

Text: Tord Karlsson

Detta är ett utdrag, texten i sin helhet med fler tips på arkiv finns i Släkthistoria nr 2/2015. Ring kundtjänst: 08-588 365 88 för att beställa ditt exemplar, digitalt eller på papper.

Från 1800-talets mitt växte Stockholm snabbt och förändringarna de senaste tvåhundra åren är en utmaning för släktforskaren. Församlingar har bytt namn och gränser flyttats.

Stockholms stad omfattade länge det som i dag är centrala Stockholm. I början av 1900-talet lades ett antal socknar in under Stockholms stad. 1913 inkorporerades den stora Brännkyrka socken i söder. Ur den har senare uppstått ett antal socknar: Enskede, Farsta, Skarpnäck, Vantör, Skärholmen och Hägersten. 1916 lades Bromma och 1949 Spånga socken norr om Stockholm till Stockholms stad. Därutöver har mindre områden förts över från andra kommuner.

Stockholms stadsarkiv är en av de institutioner som med digitalisering och webbaserade databaser underlättat för forskaren. Mats Hayen, arkivarie vid Stockholms stadsarkiv berättar:

– Jag vill särskilt lyfta fram fyra företeelser som släktforskaren kan ha nytta av och som kanske inte är så kända. De är Rotemansarkivet, kartorna, mantalslängderna och Allmänna barnhuset.


✔ Rotemansarkivet


Fram till mitten av 1800-talet fungerade folkbokföringen i staden Stockholms församlingar som i övriga Sverige. Den snabba folkökningen frestade på, och prästerna hann inte föra husförhörslängder med mera i den takt som krävdes. 1878 infördes rotar, och i varje rote en roteman, en kommunalt anställd tjänsteman som hade i uppgift att föra bok över invånarna.

Digitalisering av uppgifterna i Rotemansarkivet pågår och inom några år beräknas allt vara tillgängligt via internet. 4,3 miljoner poster finns inlagda för närvarande. Hela arkivet finns på stadsarkivet.

✔ Kartor

På sajten Stockholmskällan, www.stockholmskallan.se, finns en bra tjänst där man kan se kartor och även lägga två kartor bredvid varandra från olika tider och jämföra, alltifrån 1600-tal till en nutida flygbild. När man zoomar eller flyttar i den ena kartan följer den andra med.

Om man med hjälp av skriftliga källor och kartor lyckas pussla sig fram till en adress kan man ändå inte andas ut. Adressen kan ha flyttats, gatan kan ha bytt namn och den ursprungliga adressen finnas någon annanstans. Adressen kan också ha upphört. För att kontrollera detta finns på Stadsarkivets hemsida en tjänst där gatunamnsförändringar under perioden 1878–1926 finns publicerade under fliken ”Ändrade gatunamn” under ”Gator och fastigheter” på Stadsarkivets hemsida.

✔ Mantalslängder
Parallellt med kyrkböcker och rotemansarkiv fördes mantalslängder för att hålla reda på befolkningen. De var en förteckning över de skattskyldiga. De är ett komplement till kyrkböckerna för släktforskare och fördes i hela Sverige. För Stockholms del finns de bevarade från 1652 till 1990, men inte för alla år.

Längderna grundar sig på en mantalsuppgift som den skattskyldige lämnade in.

– För Stockholms del finns skriftliga mantalsuppgifter, som låg till grund för mantalslängderna bevarade, tipsar Mats Hayen. De kan innehålla fler uppgifter än vad längderna gör.

För några år finns uppgifterna tillgängliga på Stadsarkivets webbplats, resten kan man ta del av i Stadsarkivets forskarsal.

✔ Allmänna barnhuset

I det snabbt växande Stockholm fanns många barn som av olika skäl inte kunde tas om hand av sina föräldrar.

Redan på 1600-talet inrättades Barnhuset, en anstalt för vård av fattiga, fader- och moderlösa barn. Byggnader uppfördes på Drottninggatan i Stockholm och där fanns plats för cirka trehundra barn samtidigt. Institutionen kallades Stora barnhuset tills den organiserades om 1785 och bytte namn till Allmänna barnhuset.

Då ändrades också inriktningen på verksamheten, från att barnen bodde och arbetade på hemmet tills de blev så gamla att de klarade sig själva, till att barnhuset sökte efter fosterföräldrar som kunde ta hand om dem. Överallt i Sverige förekommer det att en ung person dyker upp i en husförhörslängd med noteringen BHB och ett nummer. BHB står för Allmänna barnhuset i Stockholm.

Efter hundra år, 1885, hade de gamla byggnaderna i kvarteret Barnhuset, där Folkets hus numera ligger, spelat ut sin roll och revs. Verksamheten med att förmedla barn till fosterföräldrar fortsatte dock till 1945.

För släktforskaren är Barnhusets arkiv värdefullt. Här kan finnas uppgifter om unga stockholmare och deras fosterföräldrar. Tyvärr finns sällan uppgifter om föräldrarna eftersom mödrarna kunde vara anonyma mellan 1778 och 1917. På stadsarkivets webbplats finns barnrullorna från åren 1798–1916, indexerade och sökbara.

Barnen som lämnades in fick i vissa fall inte med sig något efternamn. Då tilldelades det ett namn, på samma sätt som de indelta soldaterna fick ett namn när de gick i tjänst. Många nu använda efternamn ”uppfanns” på Allmänna barnhuset.

_________________________________


Stockholmsforskning

Stockholms Stadsarkiv är en verklig guldgruva för släktforskare. Inte bara själva arkivet utan också det som gjorts tillgängligt på webben. Har du släkt i Stockholm men ännu inte hittat alla godbitar så ska jag ge dig lite tips här.
Rotemansarkivet är nog välbekant för de allra flesta, en sökbar databas med uppgifter om folk som bott i Stockholm under åren 1878-1926. Den finns i två versioner: dels en som kan köpas på cd eller usb, dels en gratisversion på Stockholms Stadsarkivs hemsida.
Köpversionen innehåller över 6,3 miljoner poster och gratisversionen ungefär 4,3 miljoner. Den senaste köpversionen, Rotemannen 3, kom ut i augusti och är nu komplett. Något som är en stor förbättring med de senaste versionerna av Rotemannen är dels att den nu finns på usb så att vi med moderna datorer utan cd-fack kan använda den, dels att den också numera är konverterad för Mac. Ett stort steg framåt.
Rotemansarkivet är i stället för husförhörslängder och församlingsböcker och innehåller ungefär samma uppgifter. Det bodde så mycket folk i Stockholm och de flyttade ofta så det lär ha blivit för mycket för pastorsämbetena att hålla reda på alla. I stället inrättades rotemanskontoren.
Idag lördag presenteras Rotemannen på Stockholms stadsarkiv, ser jag.

Rotemansexpeditionen i rote 13, Stadsgårdsroten på Södermalm med rotemannen Carl August Lundberg till vänster. Fotografiet är taget under perioden 1908-1926, det är en gåva av Brita och Fredric Bedoire och finns på Stadsarkivet. Licens: CC-BY.

Om du söker någon före 1878 är det fortfarande kyrkoarkiven som gäller. Men Stockholm var stort redan då och många släktforskare har nog hamnat i situationen där en inflyttad förfader i en landsbygdssocken bara uppges komma från Stockholm, utan att någon församling finns angiven. Då får man leta... Ett bra alternativ kan då vara att använda sig av tillgängliga register över kyrkböcker plus mantalslängder och register till dessa. Det kan underlätta mycket. Sådana register finns på Stockholms stadsarkivs webbplats. På hemsidan finns samlat information om alla sökbara register. Det är här du har nyckeln till de många olika arkivhandlingarna och databaserna.
Länkarna finns också samlade i alfabetisk ordning.
Själv har jag mest använt mig av registren till kyrkböckerna och mantalslängderna. Arkivhandlingarna är inte heltäckande, det finns en del luckor och i vissa fall finns bara register, inga handlingar. Men då kanske du via registret kan hitta rätt person i rätt församling.
Det här måste du bekanta dig med om du har anor som bott i Stockholm.

Allt i Stockholms stadsarkiv är inte personrelaterat. T ex en mängd kartor som visar Stockholms förändring och hur det såg ut när förfäderna bodde där. Du kanske har en adress till en ana men adressen har ändrats, då går det att hitta i ett register här.
Bland signalementsfotografier på efterlysta 1869-1920 kan bilder på släktens kriminella finnas. Det går också att söka i polisunderrättelser, men ingen direktlänk till själva utgåvan.
Letar du efter bilder från platser där anorna bott, då kan du söka i Stockholmskällan. Det är en söktjänst för Stockholms historia med bland annat mängder av fotografier och målningar, litteratur och broschyrer om t ex olika stadsdelars framväxt.

Stadsarkivets karttjänst är imponerande. Här ser vi var rotemanskontoret låg för rote 13 (droppen på kartorna). Överst är en karta från 1909, alltså vid tiden för rotemanskontorets verksamhet. Underst är en karta från samma område 1828, före järnvägen och när sjön Fatburen fanns kvar. Idag är järnvägen borta här och i stället ligger Fatbursparken intill Medborgarplatsen. Kartorna är hämtade här.

Bild från signalementsfotografierna 1869-1920. Anna Regina Carlsson, född 1875 i Ytterenhörna i Södermanland, straffades 1893 för stöld från husbonde. 

Mantalslängden från 1870. Här finns en hel del uppgifter om fabriksarbeterskan Anna Andersotter, född 1845 och som bodde i Maria församling.Vi får t ex veta var hon arbetade. Sådana uppgifter brukar inte finnas i husförhörslängderna.

Mantalslängderna är sökbara. Så här ser den ut 1810 sidan 40, med extra kyrkodrängen Johan Jansson och hans familj.

Utöver allt det som du kan hitta fram till på webben så finns förstås alla arkivhandlingar i hyllorna, Stockholms Stadsarkiv fungerar som landsarkiv för Stockholms stad och län. Foto: Arkivarie Mats Hayen, bild från Wikipedia, licens CC 3.0.

Arkiv Digital och Svar:
Jag vill avsluta med att påminna om ett par andra saker i arkiven som ni inte bör missa.
Hos Arkiv Digital finns avfotograferade mantalskort från åren 1926-1939, alltså som tar vid efter Rotemansarkivet. Det gäller människor som flyttat mellan församlingar eller som dött. De finns under Överståthållareämbetet i menyn Arkivtyp. 
Både Arkiv Digital och Svar har flyttlängderna från Stockholmsförsamlingarna. Efter att rotemansorganisationen införts har prästerna i flera fall gjort en del anteckningar i flyttlängderna i stället, t ex hänvisningar till födelsebok eller vigselbok, men ibland också en del andra anteckningar. Det kan vara idé att titta i flyttlängderna, framför allt inflyttningslängderna, även om du hittar den du söker i Rotemansarkivet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar