Tidslinjer



____________________________________________________________




1169-1210 Striden mellan Sverkerska och Erikska ätten (inbördeskrig) Erikska ätten tar 
          makten.

1247 Slaget vid Sparrsätra (inbördeskrig) Folkungarna mot Erik Eriksson

1252 Stockholm grundades och blev snart Sveriges största stad.


1318 Slaget vid Mjölklånga (mellanstatligt) Sverige mot Danmark

1434-1436 Engelbrektsupproret (unionskrig) Kalmarunionens upplösning inleddes

1436-1437 Pukefejden (unionskrig) Karl Knutsson (Bonde) och Erik Puke

1436 Stockholm kallades för första gången Sveriges huvudstad och var ungefär lika stor som 
          Rostock och Stralsund. Såväl Bremen som Hamburg var betydligt större med knappa 
          20 000 invånare. Lübeck var ännu större med 25 000 invånare.

1496 Gustav Vasa föddes i Lindholmen. 

1500 fanns mellan 6000 och 7000 bofasta människor i Stockholm varav 10-20 procent var 
          finländare. Många andra kom från Östersjöstäderna och Tyskland.

1501-1503 Avsättningskriget mot kung Hans (unionskrig) Sten Sture d.ä. Kung Hans avsätts 
           från Sveriges tron. Sten Sture d.ä. blir riksföreståndare igen.

1504-1512 Svante Nilsson Stures krig mot Danmark. (unionskrig) Sverige mot Danmark.

1512-1520 Sten Sture den yngres krig mot Danmark. (unionskrig. Sverige mot Danmark.


1521-1523 Gustav Vasas befrielsekrig (unionskrig) Gustav Vasa mot Kristian II (Tyrann). 
          Fred: Malmö recess. Kristian II (Tyrann) avsätts från Sveriges tron. Ny kung blir 
          Gustav Vasa. Sverige lämnar Kalmarunionen slutgiltigt.  



______________________________________________________________

         Gustav Vasa
Gustav Vasa
Gustav Vasa

1521-1523 Gustav Vasa riksföreståndare under befrielsekriget.
          Efterträdde Kristian II eller Kristian Tyrann.
          Valspråk: Till stjärnorna genom svårigheter.

1523 Gustav Vasa (1496-1560) Sveriges kung.
          Regenttid 1523-1560. Valspråk: All makt är av Gud

1528 Gustav Vasa. Kröning 12 jan 1528 i Uppsala domkyrka.

1531-1535 Katarina av Sachsen-Lauenburg var som Gustav Vasas första gemål Sveriges 
          drottning i 3 år och 364 dagar. Hon var mor till Erik XIV. 

1533 Erik XIV föddes.

1534-1536 Grevefejden (utländskt inbördeskrig) Kristian III mot Kristian II Tyrann och 
          Lübeck. Sverige stödjer Kristian III.

1536-1551 Margareta Eriksdotter Leijonhufvud var som Gustav Vasas andra gemål Sveriges 
         drottning i 14 år och 329 dagar. 
         Barn: Johan III, Katarina, Cecilia, Magnus, Karl, Anna, Sten, Sofia, Elisabet, Karl IX. 

1537 Johan III föddes.

1538 Ärelös.
Gustav Vasa fastslog 1538 vilka handlingar det gällde. Som ärelösa betraktades:avfällingar, kättare, de som dräper den som sover eller simmar, de som bryter mot edsöreslagarna, uppenbara tjuvar, kyrkohärjare, rövare, förrädare, mördare, menedare, bannlysta, horkarlar, samt de som brukar trolldom och vidskepelse, eller ger sig i handel med djävulen för pengars skull, de som flyr sin herre i strid, avvita (vettlös), de som slår sin fader eller moder, mandråpare utan nöd, och den som bär förgöring å annan (genom trolldom eller gift).396 Vad innebar då denna ärelöshet enligt lagen? Äran var starkt förknippad med befogenheten att agera vid tinget som edgärdsman, som vittne, som nämndeman osv. I ett samhälle där rätten hade en central plats var detta viktiga funktioner och det tycks vara dessa följder av ärelöshet som lagen laborerat med.

1550 Karl IX föddes.

1552-1560 Katarina Gustavsdotter Stenbock var Gustav Vasas tredje gemål och därmed 
          också Sveriges drottning i 8 år och 38 dagar. Inga barn.  

1554-1557 Stora ryska kriget (mellanstatligt) Sverige mot Ryssland. Freden i Novgorod. 
          Rådande läge från Nöteborgsfreden bevaras. Startad av okänd. Ingen segrare.

1560 Gustav Vasa dör.

________________________________________________________________________________

Erik XIV

         Erik XIV

         Son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg

1560 Erik XIV (1533-1577) blev kung av Sverige.
          Regenttid 1560-1568. Valspråk: Gud giver åt vem Han vill. 

1561 Erik XIV kröns till kung den 29 juni 1561 i Uppsala domkyrka

1563-1570 Nordiska sjuårskriget (mellanstatligt) Sverige mot Danmark. Danmark startade 
          kriget och vann det. Freden i Stettin. Sverige tvingades betala 150 000 daler för att 
          återfå Älvsborg (Älvsborgs första lösen).

1563-1568 Första polska kriget (mellanstatligt) Sverige, Polen och Livländsk adel. Polen 
          genom allians med Danmark under Nordiska sjuårskriget. Ingen segrare. Formell fred 
          sluts aldrig. Kriget upphör när den polskvänlige Johan III (gift med polske kungens 
          syster Katarina Jagellonica) blir svensk kung 1568.

1566 Sigismund föds.

1567 Kung Erik XIV gifte sig med Karin Månsdotter som kom att bli Sveriges drottning i 87 
         dagar. Drottning Katarina som hon kallade sig. 
          Barn: Sigrid, Gustav, Henrik och Arnold

1568 Erik XIV avsattes som kung på grund av galenskap och fängslades.

1668 Erik XIV är inte längre Sveriges kung.

_______________________________________________________________________________


Johan III
          Johan III 

          Son till Gustav och Margareta Eriksdotter Leijonhufvud

1568 Johan III (1537-1592) blev Sveriges kung.
          Regenttid 1568-1592. Valspråk: Gud vår beskyddare.

1569 Johan III:s gemål Katarina kröns till drottning i Uppsala domkyrka.
          Gemål I och drottning: Katarina Jagellonica av Polen (1526-1583)
          Barn: Elisabet, Sigismund, Anna och Johan

1570-1595 Nordiska tjugofemårskriget (mellanstatligt) Sverige och Polen mot Ryssland. 
         Startades av Ryssland. Sverige vann. Freden i Teusina. Sveriges östgräns mot Ryssland 
         reglerades för första gången sedan 1323.           

1577 Erik XIV dör, förgiftad av ärtsoppa, i sitt fängelse på Örby slott. 

1580 Omkring 12 procent av stockholmarna beräknades ha tyskt ursprung  
          och ett par procent var holländare.
          
1582 hade Stockholm 9000-9500 invånare.

1583 Drottning Katarina Jagellonica dör. 
          
1585 Johan III:s gemål Gunilla Bielke kröns till drottning i Västerås domkyrka.
         Gemål II: Gunilla Johansdotter  Bielke af Åkerö (1568-1597)

         Barn: Johan

1592 Johan III dör.

_______________________________________________________________


Sigismund
         Sigismund

         Son till Johan III och Katarina Jagellonica


1592 Sigismund (1566-1632) kung av Sverige i 6 år och 249 dagar.
          Regenttid Sverige 1592-1599 
          Valspråk: För rätten och folket
          Dessutom kung av Polen och storfurste av Litauen (1587-1632) i 
          hela 44 år och 214 dagar.

1594 Sigismund kröns till kung i Uppsala domkyrka.

1597 Drottning Gunilla Bielke föds.

1598-1599 Avsättningskriget mot Sigismund (inbördeskrig) Hertig Karl mot Sigismund. 
         Hertig Karl drog igång det hela och han vann. Freden: Stilleståndet vid Mem och 
         stilleståndet vid Stångebro. Kung Sigismund, som också var kung av Polen 1587-1632, 
         avsätts från Sveriges tron. Ny kung blir Karl IX. Detta är Sveriges senaste inbördeskrig. 

1599 Sigismund avsattes som kung av Sverige.

______________________________________________________________


Karl IX
          Karl IX

           Först känd som Hertig Karl 
           Son till Gustav Vasa och Margareta Eriksdotter

1599 Karl IX riksföreståndare för Sverige

1600-1629 Andra polska kriget (mellanstatligt) Sverige mot Polen. 
          Fortsättning på avsättningskriget mot Sigismund. Sverige tog initiativet. Stilleståndet i 
          Altmark och stilleståndet i Stuhmsdorf. Sverige erövrar Livland.

1604 Karl IX (1550-1611) blir kung av Sverige.
           Regenttid: 1600-1611
           Valspråk: Gud (är) min tröst

1605 Drottning Kristina av Holstein-Gottorp var regent detta år under kungens frånvaro. 

1607 Karl IX kröns till kung i Uppsala domkyrka.

1609-1610  De la Gardieska fälttåget (mellanstatligt) Sverige och ryska upprorsmän samt 
          Polen. Fred: De la Gardies dagtingan. Svenskarna intar Moskva.

1610-1617 Ingermanländska kriget (mellanstatligt) Sverige mot Ryssland. Sverige tog 
          initiativet och Sverige vann. Freden i Stolbova. Sverige erövrar Ingermanland och 
          Kexholms län. Ryssland blir därmed utestängt från Östersjön.

1611 Karl IX dör.

         Drottning Kristina av Holstein-Gottorp ledde den provisoriska förmyndarregeringen i 
         Sverige under två månader 1611. Riksföreståndaregemål 4 år och 242 dagar. Drottning 
         av Sverige 7 år 222 dagar. Barn: Gustav II Adolf, Maria Elisabet, Kristina och Karl Filip.
        

_______________________________________________________________


Gustav II Adolf
         Gustav II Adolf

         Son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp

1611 Gustav II Adolf ( 1594-1632) blev kung av Sverige.
         Regenttid 1611-1632
         Valspråk: Med Gud och segrande vapen

1611-1613 Kalmarkriget (mellanstatligt) Sverige mot Danmark. Danmark tog initiativet och
         Danmark vann. Freden i Knäred. Sverige tvingas betala 1 miljon riksdaler för att återfå 
         Älvsborg (Älvsborgs andra lösen).

1611 blev en kvinna dömd till att brännas på bål i Söderköping, anklagad för att ha försökt
         förgöra hertigparet av Östergötland av parets kaplan Claudis Prytz. Vid bikten grep 
         hon tag i Prytz prästkappa och hade sånär lyckats dra in honom i det brinnande bålet 
         om mästermannen inte lyckats få loss honom.

1616 anländer en nederländsk beskickning till Stockholm. Anthonis Goeteeris beskriver i sin 
         reseberättelse Sveriges huvudstad som en lantlig liten småstad: "Staden Stockholm tog 
         sig vid ankomsten alldeles grön ut, där den låg emot bergen, ty husen ha alla 
         avplattade tak, täckta med björknäver och grönskande grästorvor på samma sätt som 
         bondstugorna i Ryssland. Taken används till bleke, och på en del låter man getter gå 
         och beta, vilka understundom hoppa över gatan från det ena huset till det andra och 
         åter tillbaka."

1617 Gustav II Adolfs kröning i Uppsala domkyrka

         Häxprocessen i Finspång från 1617 är ett exempel på en svensk häxprocess med 
         levande bränning.
         Det som utspelade sig i Finspång i Östergötland 1617, var den största häxprocessen
         Sverige före 1668, den största häxprocessen i Götaland och troligen den första stora 
         häxprocessen i Sverige. Då den dömda här förmodligen brände levande till skillnad 
         från de flesta fall i Sveriges övriga häxprocesser, kan den räknas som Sverige  
         grymmaste häxprocess.

        Den som stod bakom processen var Johan, hertig av Östergötland och Maria Elisabet
        och deras kaplan Claudius Prytz. Claudius Prytz hade, då han anställts som hertigparets 
        hovkaplan 1611, anklagat en kvinna, i folkmun kallad Tobo-häxan, för att ha förgjort 
        hertigen och hertiginnan. Hon dömdes som skyldig och avrättades i Söderköping. Vid 
        sin avrättning ska hon ha gripit tag i prästens kappa där hon stod i det brinnande bålet, 
        och nästan tagit honom med sig i elden. Detta inledde en häxjakt i Östergötland ledd av 
        hertigparet. En ny lag utfärdades som tillät stränga och godtyckliga straff för trolldom, 
       då man inte kunde döma dem enligt den milda landskapslagen.

1618 Riksarkivet skapades.

1620 Drottning Maria Eleonora kröns till Sveriges drottning i Storkyrkan i Stockholm.
          Barn: Kristina och Kristina

1630 hade Stockholm omkring 20 000 invånare.

1630-1648 Trettioåriga kriget (mellanstatligt) Sverige och Danmark. Westfalska freden. 
           Sverige deltar i full skala från 1630. Gustav II Adolf stupar i slaget vid Lützen.

1632 Gustav II Adolf dör.

          Sigismund av Polen dör.

___________________________________________________________


Drottning Kristina

          Drottning Kristina

           Dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora

1632 Kristina (1626-1689)blir Sveriges drottning. 
          Regenttid: 1632-1654
          Valspråk: Visheten är rikets stöd

1635 blev tre kvinnor, "Trulkonor som hafua bekent sigh kunna trulla och hafva warit till 
         Blåkulla", dömda till "elden" av Svea Hovrätt. Det finns också fall med dödsdomar från 
         1610-talet, där avrättningsmetoden inte anges, och eftersom levande bränning för 
         trolldom var tillåtet enligt lag, kan det alltså teoretiskt ha förekommit vid dessa fall. De 
         svenska fall där "häxor" bränts levande på bål torde ändå aldrig ha varit mer än en 
         knapp handfull.
1639 Jakob Glasmästare fick ersättning för att han först tvingats flytta sitt hus från den 
          plats där Allmänna Barnhuset byggdes vid Drottninggatan i Stockholm och sedan en 
          andra gång, ännu längre bort från stadens centrum, när lantmätarna arbetade sig 
         norrut och mätte ut de nya gatorna och kvarteren. 
         Ibland var husen i så eländigt skick att de inte gick att flytta utan bara revs ned. Änkan 
         Elsa på Norrmalm var en av dessa husägare och fick kontant ersättning av staden. 
         Virket från sin rivna stuga fick hon behålla som ved. 

1643-1645 Torstenssons krig (mellanstatligt) Sverige och Danmark. Sverige vann. Freden i 
          Brömsebro. Sverige erövrar Gotland, Ösel, Härjedalen med Idre och Särna, Jämtland 
          och Halland på 30 år. 

1653-1654 Första Bremiska kriget (mellanstatligt) Sverige och Bremen. Fred: Recessen i 
         Stade. Krigsmålet var att få Bremen att acceptera svensk överhöghet.

1654 Drottning Kristina abdikerar.

_____________________________________________________________


Karl X Gustav
        Karl X Gustav

         Son till pfalzgreven Johan Kasimir av Pfalz-Zweibrücken och
         prinsessan Katarina av Sverige, dotter till Karl IX



1654 Karl X Gustav (1622-1660)
          Regenttid: 1654-1660
          Valspråk: I Gud mitt öde - Han skall göra det
          Kröning detta år i Uppsala domkyrka.

1655 Drottning Maria Eleonora (Gustav II Adolfs gemål) dör
                
1655-1661 Nordiska krigen. 
Karl X Gustavs polska krigKarl X Gustavs ryska krig. Karl X Gustavs första danska krig Karl X Gustavs andra krig             Bjelkefejden             Krabbefejden 
Sverige och Polen, Ryssland, Österrike, Brandenburg samt Danmark. Freden i Roskilde och freden i Köpenhamn med flera. Sverige erövrar Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm från Danmark, Bohuslän och Trondheims län från Norge. Sverige avträder Bornholm och Trondheims län 1660.

1660 Karl X Gustav dör.

          Sverige avträder Bornholm och Trondheims län 1660.


______________________________________________________________

Karl XI
         Karl XI

          Son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp
1660 Karl XI (1655-1697) blir Sveriges kung 
          Regenttid: 1660-1697
          Valspråk: Herren är vorden min beskyddare
          Modern är förmyndarregent åt sin son 1660-1672.


Häxbränning



1665-1666 KRIG 

          Andra bremiska kriget (mellanstatligt) Sverige och Bremen. Fred: Traktaten i 
         Habenhausen. Bremen förbehåller sig rätten att lyda direkt under tysk-romerske 
         kejsaren.


1668 Det stora oväsendet , Den stora häxpaniken eller Blåkullabullret 1668-1676 utbröt, 
          en masshysteri som ledde till ett stort antal häxprocesser i Sverige. Oskyldiga 
          människor anklagades för samröre med Satan och avrättades. 

         Från 1614 skulle alla dödsdomar bekräftas av Svea Hovrätt, och dess domar blev 
         vägledande: fram till 1668 godkändes troligen inte över 100 dödsdomar för häxeri.[2]    
         Förutom två processer av mindre epidemisk karaktär i Värmland 1607 och 
         Östergötland runt 1617 och ett hundratal kända ströfall, såsom det mot Elin i Horsnäs 
         år 1611, avrättades nästan alla häxor i Sverige under åtta åren mellan 1668 och 1676, då 
         den häxhysteri, som kallas Det stora Oväsendet bröt ut och orsakade många 
         häxprocesser i landet. Det är också denna häxjakt som är mest utforskad och som 
         brukar beskrivas i historieböckerna. Denna häxjakt var mycket uppmärksammad, och 
         ledde till nästan 300 människors död vilket är färre än antalet män som under samma 
         tid avrättades för tidelag.



1675 Kung Karl XI:s kröning i Uppsala domkyrka 

        cirka, hade Stockholm 50 000 - 55 000 invånare. 

1675-1676 Skånska kriget (mellanstatligt) Sverige och flera stater (framför allt Danmark) 
          Sverige vann. Freden i Lund med flera. Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid 
          Lund 1676.

1676 Under den stora häxpaniken mellan 1668 och 1676 finns det bara ett enda bekräftat 
          fall då en häxa brändes levande: Malin Matsdotter under Häxprocessen i Katarina
          Stockholm år 1676. Före 1668 var emellertid levandebränning vanligare.

          FRED. Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Lund 1676.

1682 Karl XII föds.

1686 Kyrkobokföringen infördes enligt 1686 års kyrkolag. Då skrevs de första  
          kyrkoböckerna.


1688-1697 KRIG
          Pfalziska tronföljdskriget (mellanstatligt) Sverige och flera stater och Frankrike. 
          Freden i Rijswijk.  

1689 Drottning Kristina dör.

1693 Drottning Ulrika Eleonora (gm Karl XI) dör på Karlbergs slott i Solna.

1697 Karl XI dör

_____________________________________________________________
Karl XII

          Karl XII 

          Han var son till Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä., bror till Ulrika
          Eleonora d.y. samt kusin till August den starke, Fredrik IV av
          Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Han gifte sig aldrig
          och fick inga barn. Han efterträddes av sin syster Ulrika Eleonora,
          som i sin tur lämnade över kungakronan till sin make, Fredrik I.


1697 Karl XII (1682-1718) blir Sveriges kung och det var han i 21 år och 239 dagar.
         Regenttid: 1697-1718 (blev kung som 15-åring)
         Valspråk: Med Guds hjälp
         Han var son till Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä., bror till Ulrika
         Eleonora d.y. samt kusin till August den starke, Fredrik IV av
         Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp (se vidare Anfäder nedan). Han gifte sig
         aldrig och fick inga barn. Han efterträddes av sin syster Ulrika Eleonora, som i sin tur
         lämnade över kungakronan till sin make, Fredrik I.
1707 Karl XII drog ut i fälttåg med sina styrkor mot Ryssland vilket fick ett katastrofalt slut i 
         Poltava, Ukraina. Han tvingades fly till Osmanska riket där han upprättade en 
         exilregering. Där blev han kvar i fem år innan han återvände till Sverige.

1700-1721 Stora Nordiska Kriget (mellanstatligt) Sverige och flera stater. Freden i 
          Traventhal, Freden i Altranstädt, Freden i Stockholm, Freden i Frederiksborg och 
          Freden i Nystad. De svenska besittningarna i Baltikum förloras. 

1704 Den 15 juni 1704 halshöggs i Stockholm Anna Eriksdotter, den sista i Sverige som 
          avrättats för häxeri.



Bildresultat för pesten


1710-1711 Pesten tog var fjärde stockholmares liv. Befolkningen sjönk till  ca 45 000 
          personer. Sedan dess har pesten hållit sig borta. 

         Svenska Dagbladet: Varför försvann pesten från Europa?
         Sista gången Norden drabbades var under åren kring 1710. Epidemin kom från sydöst  
         och nådde Östersjön på sommaren 1709. Nästa sommar härjade pesten i Helsingfors 
         och Stockholm. Landskapen Skåne och Blekinge, som drabbades från flera håll mellan 
        1710 och 1713, har blivit jämförelsevis väl undersökta och kan tjäna som exempel på 
        epidemins förödelse. I studier av Bräkne-Hoby socken i Blekinge framgick att omkring 
        75 procent av befolkningen sveptes bort. I Kiaby socken i nordöstra Skåne dog mellan 
        hälften och två tredjedelar av invånarna. Det bör dock påpekas att många socknar 
        uppvisar betydligt lägre dödlighet – några hus, en by eller bara någon enstaka person.        Läs mer här. 

1715 Drottning Hedvig Eleonora (gm Karl X Gustav) dör.


1718 Karl XII blev skjuten till döds under Fredrikstens belägring i Fredrikshald, Norge.


____________________________________________________________


Ulrika Eleonora
          Ulrika Eleonora

          Dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till
          Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av
          Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars
          1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev      

          barnlös.
          Överlämnade kungakronan till sin make Fredrik I

1719 Ulrika Eleonora (1688-1741) blir Sveriges drottning.
         Regenttid: 1719-1720
         Valspråk: I Gud mitt hopp.



______________________________________________________________


Fredrik I
          Fredrik I
          Se Ulrika Eleonora ovan

1720 Fredrik I (1676-1751) blev Sveriges kung.
          Regenttid: 1720-1751.
          Valspråk: I Gud mitt hopp

1723 En lag infördes om att alla föräldrar skulle se till att deras barn lärde 
          sig läsa sedan man misslyckats med att lära hela befolkningen läsa. Det var alltså 
          ingen skolplikt utan att krav på föräldrarna.

1724 Den sista gången någon blev dömd för häxeri i Sverige var dock  
          1724. Dessa domar var inte dödsdomar utan spöstraff.

1733 Fylleri blev en kriminell handling i Sverige.

1734 års svenska lag föreskrev halshuggning, stegel och bål för häxeribrott. Sveriges sista 
         häxprocess utspelade sig 1757; 18 personer blev då förklarade oskyldiga efter att ha 
         utsatts för tortyr. 
Ärelös
Av 1734 års lag framgår det inte explicit att man förlorade äran vid de handlingar där detta framstod som uppenbart och allmänt känt som t ex vid stöld, mordbrand, tidelag koppleri eller barnamord. Det är bara vid de handlingar där ärelösheten inte var självklar som lagen blir explicit. Detta gäller t ex vid öppnande av annans brev, inkastande av ogräs i annans åker och förfalskning av domstolshandling. Även vissa strafformer, som att stå i halsjärn vid skampåle eller att hudstrykas av bödeln, ansågs allmänt medföra vanära varför lagen teg om detta.
Förtal
Enligt 1734 års lag skulle den som i vredesmod okvädat någon med ord som gick på heder och ära, och som genast eller inför domaren återkallade det, böta 6 marker. För andra ”ohöviska och föraktliga” ord var böterna 1 daler. Om orden fällts på allmän gata eller bland mycket folk dubblades böterna. Hade okvädningen riktats mot husbondefolket tredubblades böterna. Som jämförelse kan nämnas att knuffar, hårdragningar och örfilar som inte satte synliga spår också straffades med sex marker i böter.

1741 Drottning Ulrika Eleonora (gm Fredrik I) dör.

1741-1743 Hattarnas ryska krig (mellanstatligt) Sverige och Ryssland. Freden i Åbo


1749 Tabellverket bildades. 
         Tabellverket kallades den tidigaste befolkningsstatistiken i Sverige som inrättades
         1749. Initiativtagare var Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Elvius.[1]         Genom inrättandet ålades alla sockenpräster att årligen, från 1752 vart 3:e år inlämna             tabellsammandrag av befolkningsförhållanden som utdrag ur kyrkböckerna.[2] För      
         bearbetande av dessa uppgifter inrättades Kommissionen över tabellverket, senare  
         kallad Tabellkommissionen. 
         Den ersattes senare av Statistiska beredningen och Statistiska tabellkommissionen
         med uppgift att sammanställa befolkningsdata för hela riket.


__________________________________________________________________________


Adolf Fredrik
         Adolf Fredrik

         Son till hertigen av Holstein-Gottorp tillika furstbiskopen av
         Lübeck, Kristian August (yngre bror till Karl XII:s svåger
         hertig Fredrik IV av Holstein-Gottorp) och Albertina Fredrika av
         Baden-Durlach, dottersons dotter till Karl IX:s dotter Katarina.

1751 Adolf Fredrik (1710-1771) blir Sveriges kung
         Regenttid 1751-1771
         Valspråk: Statens välfärd min välfärd
       
         Adolf Fredik kröntes till kung i Stockholm
         Hans gemål Lovisa Ulrika (dotter till kung Fredrik Vilhelm I av Preussen) kröntes till 
         drottning i Storkyrkan i Stockholm
         Barn: Gustav III, Karl XIII, Fredrik Adolf och Sofia Albertina

1756-1763 Krig i Nordamerika


1757-1762 Pommerska kriget (mellanstatligt) Sverige med flera och Paeussen. Freden i 
         Hamburg.

1762 Freden i Hamburg.

_______________________________________________________________________________

Gustav III
         Gustav III 
         Teaterkungen

         Son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika, bror till Karl XIII, far
         till Gustav IV Adolf, och kusin till Katarina II av Ryssland. På grund
         av sitt stora kulturintresse – han instiftade bland annat Svenska
         Akademien – kallas han ibland "Teaterkungen".

        Gemål: Sofia Magdalena av Danmark
        Barn: Gustav IV Adolf och Karl Gustav


1771 Gustav III (1746-1792) blir Sveriges kung.
         Regenttid: 1771-1792 (21 år och 46 dagar)
         Valspråk: Fäderneslandet

1772 Gustav III:s kröning i Stockholm

         Gustav III genomförde en stadskupp, avsatte regeringen och Sveriges första politiska 
         partier tvångsupplöstes. Genom 1772 års nya regeringsform delades den politiska 
         makten återigen mellan konungen och riksdagen. 

1774 Gustav III genomdrev en inskränkt tryckfrihetsförordning. 

1776-1783 Amerikanska revolutionen

1776 Amerikanska självständighetsförklaringen

1778 Gustav III:s straffrättsliga reform, det sk barnamordsplakatet. 
        Plakatet innehöll en rad punkter som sammantaget skulle minska risken för 
        barnamord i samband med utomäktenskapliga födslar. I själva verket gjorde plakatet 
        det möjligt att sätta alla gällande rättsregler ur spel även om den äldre lagstiftningen 
        inte upphävdes. Genom barnamordsplakatet tilläts ogifta mödrar att förbli anonyma 
        vid förlossningen och dopet, och barnmorskor förbjöds att efterfråga barnafaderns 
        namn vid förlossningen, något som de tidigare tvärtom varit förpliktigade att göra. 
        Plakatet gav domstolarna klara signaler att förändra attityden till sexualbrotten. Under 
        1800-talets lopp mildrades lagstiftningen ytterligare. 1810 slopades det världsliga 
        straffet för kvinnans del vid lönskaläge första och andra resan. Och genom den nya 
        strafflagen 1864 kom slutligen den utomäktenskapliga sexualiteten att i princip falla 
        under enskilt åtal. Från att ha betraktats som allvarlig brottslighet som staten lagt ner 
        stor möda på att spåra upp och bestraffa blev den utomäktenskapliga sexualiteten 
        överförd till en privat sfär.


1779 Dödsstraffet avskaffades för trolldom.
Ärelös. Efter hand, med inflytande från upplysningens idéer, kom ärelöshet att uppfattas som ett samhällsproblem. Den drabbade utestängdes från möjligheten att försörja sig, till skada för både sig själv och omgivningen. Dessutom började man uppfatta det som tvivelaktigt att betrakta någon som ärelös när lagen inte uttryckligen föreskrev det.400 Därför kom ärelösheten som påföljd att inskränkas till fall där lagen uttryckligen påbjöd ärans förlust. Genom edsöreslagstiftning 1779 slopades dessutom ärelösheten som påföljd i 13 fall.401 Därmed var ärelöshetens koppling till den naturliga föreställningen om vad som var en ärelös handling borta.

1782 Drottning Lovisa Ulrika av Preussen (gm kung Adolf Fredrik, mor till Gustav III) dör.

1785 
1785 fattades ett kungligt beslut om att alla barnhusbarn i Sverige skulle utackorderas till fosterhem. Under ett fåtal år kom därför de flesta av de drygt 300 barnen som bodde på Allmänna barnhuset i Stockholm att utackorderas till fosterfamiljer runt om i Sverige.
Ett fåtal barn blev dock kvar, främst barn med olika funktionsnedsättningar.

1789
Fortsättning från 1785:
Den 16 juli 1789 finns en anteckning i Allmänna barnhusets handlingar om ”ofärdige Barns intagande uti fattighusen”. Det var församlingarna som vid den här tiden hade ansvar för fattigvårdsfrågor. Barnen skickades därför till den församling som de hade tillhört innan de togs in på Allmänna Barnhuset. Sannolikt fanns det inga familjer som ville eller kunde ta emot de här barnen.
I anslutning till noteringen finns en lista över de barn som hade olika funktionsnedsättningar och till vilken församling de tillhörde. Här möter du till exempel barnhusbarn nummer 2, Johan Casper Pettersson Dorf som var 22 år och blind. Han var född i och kom att vistas på Katarina församlings fattighus mot en ersättning om fyra Riksdaler Banko per år. Barnhusbarn nummer 687, Anna Sofia Axling var 9 år gammal och beskrivs som ofärdig i händer och fötter. Anna Sofia var född och hemmahörande i Maria Magdalena församling, vars fattighus fick en ersättning om sex Riksdaler Banco per år.
 
En Riksdaler Banko i 1789 års värde motsvarar 348 kronor i januari 2018.

1788-1790 Gustav III:s krig mot Ryssland 1788–1790 slutade utan gränsjusteringar
          efter slaget vid Svensksund, som blev en seger mot den ryska flottan. Gustav var
          personlig vän med det franska kungahuset och engagerade sig i motståndet mot
          den franska revolutionen och undertryckte all opposition med järnhand. Hans politik
          gjorde honom impopulär inom delar av adeln och det bildades en sammansvärjning
          för att avsätta honom. 


          Gustav III:s ryska krig (mellanstatligt) Sverige mot Ryssland. Freden i Värälä.  
          Svenska flottan besegrar den ryska i andra slaget vid Svensksund medan de svenska 
          marktrupperna i Finland misslyckades med att besegra den ryska armén. Fred sluts 
          på status quo.

1788-1789 Teaterkriget (mellanstatligt) Sverige mot Danmark. Fred: Den danska 
          neutralitetsdeklarationen 1789.

1789 I förenings- och säkerhetsakten från Riksdagen 1789, utvidgades kungens makt men
         den ledde även till ett utjämnade av ståndsskillnaderna i Sverige, och från och med nu
         var de flesta ämbetena i riket även öppna för ofrälse personer.

        Dödsstraffet begränsades, tortyr under förhör förbjöds och tortyrkammaren i
        Stockholm stängdes för gott.

        En ny typ av religionsfrihet tilläts som medförde att katoliker och judar fick bosätta sig
        i riket, dock med begränsade medborgerliga rättigheter.


1789-1799 Franska revolutionen.

1790 FRED. Gustav III:s ryska krig.

1792 Gustav III skadesköts vid ett attentat under en maskeradbal på Operan den 16 mars 
         1792 av Jacob Johan Anckarström och avled några veckor senare. 

________________________________________________________________________________

Gustav IV Adolf
         Gustav IV Adolf

         Gustav IV Adolf föddes på Stockholms slott 1 november 1778 som
         son till Gustav III och Sofia Magdalena.

1792 Gustav IV Adolf (1778-1837) blir Sveriges kung.
          Regenttid: 1792-1809
          Valspråk: Gud och folket
          I Napoleonkrigen tog han konsekvent ställning mot Napoleon I,
          vilket till slut ledde till finska kriget, som ledde till förlusten av den östra rikshalvan.
          Gemål: Fredrika av Baden
          Barn: Gustav, Sofia, Karl Gustav, Amalia, Cecilia och Adolf
1800 Gustav IV Adolfs och            Fredrika av Badens kröning i S:t Olai kyrka i Norrköping

1801-1802 Barbareskkriget (mellanstatligt) Sverige med flera och Barbareskstaterna.

1805-1810 Första Napoleonkriget (mellanstatligt) Sverige med flera och Frankrike. Freden i            Paris 1810.

1806 Napoleon har besegrat sina fiender utom Storbritannien. I ett försök att komma åt 
          Storbritannien lät han detta år införa en omfattande handelsblockat 
          (kontinentalsystemet) som gick ut på att stänga Europas alla hamnar för den brittiska 
         flottan för att tvinga landet till underkastelse. När Napoleon skickade ut direktiv om 
         den strategin till alla berörda länder blev även Sverige indraget i den stora europeiska 
         konflikten.
Sverige hamnade i en mycket svår situation. De valmöjligheter som fanns till hands, var för Sveriges del att antingen fortsätta att bedriva handel med sin viktiga handelspartner Storbritannien - och därigenom hamna i krig med Frankrike som redan hade erövrat stora delar av Europa - eller att ge efter för Napoleons krav och istället formellt hamna i krig med Storbritannien som hade världens starkaste örlogsflotta.
1807 
Sveriges öde avgörs. Sveriges framtida roll i det storpolitiska spelet avgjordes strax därefter, 1807, under ett kungligt möte i staden Tilsit i Ostpreussen, då Napoleon träffade sin nya allierade, tsar Alexander I - Rysslandshärskare, för att göra upp om Europas framtid. Vid förhandlingsbordet diskuterades bland annat hur Sverige skulle fås att delta i Napoleons handelsblockad mot Storbritannien. Det föll på den ryske tsarens lott att reda ut problemet. Beslutet var fördelaktigt för Ryssland som sedan långt tidigare haft som mål att erövra områden av Finland för att skydda den ryska huvudstaden S:t Petersburg med sitt utsatta läge vid Finska viken.
1808-1809 Dansk-svenska kriget (mellanstatligt) Sverige och Danmark. Freden i 
          Jönköping. Status quo ante bellum.


1808-1809 Finska kriget (mellanstatligt) Sverige och Ryssland. Freden i Fredrikshamn. 
          Sverige avträder Finland till Ryssland.



1808-1809 Sveriges sista krig mot Ryssland. Sverige förlorade Finland.
Johan Ludvig Runebergs (1804-1877) mest kända verk är Fänrik Ståls sägner. Det är en samling dikter med motiv från finska kriget 1808-1809. Runeberg ansåg att det var kung Gustav IV Adolfs fel att Sverige förlorade Finland till Ryssland.Fänrik Ståls sägner är en hyllning till de tappra soldaterna som var modiga, uthålliga och plikttrogna. Han hyllar den enkla soldaten Sven Duva, som trots att han är klent begåvad, lyckas rädda sina kamrater men stupar själv. Runebergs dikter blev åter populära under andra världskriget då de tappra finska soldaterna kämpade mot den stora sovjetiska armén.
1808  
Ryska trupper invaderar FinlandI februari 1808 gick ryssarna till anfall mot den dåligt utrustade svenska armén i Finland som genast började retirera norrut. Några förstärkningar från det svenska fastlandet var inte att vänta på flera månader. Redan i mitten av mars förklarade Danmark krig mot Sverige och kort därefter anlände en stor fransk styrka till Jylland för att bistå dem i deras krig mot Sverige. Sverige hotades av ett tvåfrontskrig. Det franska hotet kunde emellertid snart avvärjas tack vare ett ingripande från den brittiska flottan. Men Sverige stod nu ensamt och danskarna utgjorde fortfarande ett hot samtidigt som de ryska trupperna trängde allt djupare in i Finland.Slutet såg ut att vara nära för Sverige, och när den starka fästningen Sveaborgkapitulerade i maj 1808 utan nämnvärt motstånd, började den svenska bristen på motståndsvilja att breda ut sig. Kort därefter följde emellertid en rad svenska småsegrar vilket ingav nytt hopp. Men ryssarna fick förstärkningar och fortsatte att driva svenskarna norrut i Finland. Vid staden Vasa blev den svenska armén nästan innesluten av de ryska trupperna men räddades av general Döbelns seger vid Jutas.

Sammanfattning:
Den 21 februari 1808 inleddes kriget i Finland genom att 24 000 ryska soldater gick över gränsfloden Kymmene älv. Anfallet kom överraskande och utan krigsförklaring. Den svensk-finska armén som var illa rustad drog sig steg för steg tillbaka norrut med ryssarna tätt efter. Under 1808 gick hela Finland förlorat. I mars 1809 avsattes kungen Gustav IV Adolf.

_______________________________________________________________________________

Karl XIII
        Karl XIII

       Karl XIII var son till kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika,
       bror till Gustav III och kusin till Katarina II av Ryssland. Han gifte sig
       7 juli 1774 i Slottskyrkan på Stockholms slott med sin kusin Hedvig
       Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp.

       Barn: Karl Adolf


1809 Karl XIII (1748-1818) blir Sveriges kung
          Regenttid: 1809-1818
          Valspråk: Folkets väl min högsta lag

          Kröning av makarna till kung och drottning i Stockholm detta år


1809 Missnöjet var så starkt med Gustav IV Adolf att han 1809 avsattes i en statskupp, och
          han levde resten av sitt liv på kontinenten under allt fattigare förhållanden. 


1809 
Kriget avgjordes till sist i det blodiga slaget vid Oravais, i september 1808, där den svenska huvudarmén led ett svårt nederlag. Ryssarna förde därefter in kriget på svensk mark. Även Åland besattes av ryska trupper.
I mars 1809 avsattes kungen Gustav IV Adolf genom en oblodig statskupp. Men nu var det för sent att få ryssarna till förhandlingsbordet och få till en fördelaktig fredsuppgörelse för Sveriges del.
Efter att ryssarna hade intagit Umeå och hotade Stockholm stod det klart att kriget var förlorat.
Sverige förlorar Finland till Ryssland
Vid fredsavtalet i Fredrikshamn 17 september 1809 förlorade Sverige en tredjedel av sin landareal och en fjärdedel (bortåt en miljon) av sin befolkning. En av de svenska underhandlarna i Fredrikshamn skrev: ”Himlen är mitt vittne, att jag skulle vilja underskriva min egen död hellre än denna fred.”

Finland som hade varit en naturlig del av Sverige i mer än 600 år hade nu blivit ryskt territorium. Sverige fick därmed sina nuvarande gränser. För det finska folkets del inleddes istället en period under ryskt styre som skulle fortgå i över hundra år tills landet uppnådde självständighet i samband med det politiska kaos som följde i kölvattnet av den ryska revolutionen.
Sammanfattning:
Under 1809 trängde ryssarna in i det egentliga Sverige. Bland annat erövrades Umeå och ryska trupper härjade tio mil från Stockholm.
På hösten 1809 slöts freden i Fredrikshamn. Det var den hårdaste fred Sverige någonsin hade slutit. Rikets yta minskades med drygt en tredjedel vilket resulterade i att nästan en miljon av dess befolkning kom under ryskt välde.

1810 Karl XIV Johan - Jean Baptiste Jules Bernadotte - ankom till Sverige 1810 som fursten 
          av Ponte Corvo. Han adopterades av Karl XIII.
1810 slopades det världsliga straffet för kvinnans del vid lönskaläge första och andra resan. Och genom den nya strafflagen 1864 kom slutligen den utomäktenskapliga sexualiteten att i princip falla under enskilt åtal. Från att ha betraktats som allvarlig brottslighet som staten lagt ner stor möda på att spåra upp och bestraffa blev den utomäktenskapliga sexualiteten överförd till en privat sfär. Att flertalet ogifta mödrar slapp ställas inför rätta efter 1810 är ett exempel på en viktig och konkret förändring i kvinnotillvaron. Men utvecklingen var inte entydig och 1800-talets samhälle framstår bitvis som paradoxalt. Samtidigt som staten avkriminaliserade utomäktenskapliga relationer mellan ogifta personer förblev det moraliska trycket i samhället intakt.
1810-1812 Kriget mot Storbritannien (mellanstatligt) Sverige och Storbritannien. Freden i 
          Örebro. Kriget fördes endast på papper, helt utan stridshandlingar. 

1812-1814 Andra Napoleonkriget (mellanstatligt) Sverige och Frankrike/Danmark. Freden i 
          Paris 1814. Freden i Kiel. Sverige erövrar Norge från Danmark. 

1813 Drottning Sofia Magdalena (gm Gustav III) dör på Ulriksdals slott i Solna.

1814 Fälttåget mot Norge (mellanstatligt) Sverige och Norge. Konventionen i Moss. Sverige
         tvingar Norge i union.

_______________________________________________________________________________

Karl XIV Johan

         Karl XIV Johan

          Den förste Bernadotte. Gemål sedan 1798 Desiree Clay (Desideria)              som var svägerska till Napoleons bror Joseph Bonaparte.  
          Adopterad av Karl XIII:
          Kung av Sverige och Norge från 1818. 

1818 Karl XIV Johan (1763-1844) blir Sveriges kung.
         Regenttid: 1818-1844
         Valspråk: Folkets kärlek min belöning 

          Drottning Hedvig Elisabet Charlotta (gm Karl XIII och känd för sin dagbok) dör.

1819 Johanna Lovisa Skyllberg öppnade en bod nära Slussen för försäljning av fläskkorv                  och medvurst. Hon var en av minst 250 försäljerskor som då sålde varor från fasta       
          torgplatser i Stockholm. Johanna Lovisa var gift två gånger, först med en slaktargesäll 
          och sedan med en slaktarstyckmästare. I hemmet arbetade fyra barn och två pigor 
          med att göra korv som Johanna sedan sålde. Kombinationen slaktare och syltekona 
          som sålde köttvaror var mycket vanlig. 

1820 Stockholm hade 75 000 invånare.

1823 Ärelös.
I enlighet med en kunglig kungörelse 1823 skulle domstolarna skicka listor till prästerna över alla som blivit dömda för grövre brott som angick liv och ära, tjuvnader och sådana förbrytelser, som inte kunde sonas med böter.404 Dessa uppgifter skulle sedan ligga till grund för frejdeintyget.
Efter 1855 skulle domstolarna också skicka förteckningar till prästerna över vilka som saknade rätt att ta nattvarden innan enskild skrift och avlösning ägt rum – detta gällde bl a vid lägersmål.
1826 Drottning Fredrika (gm Gustav IV Adolf) dör i Lausanne.

1837 Gustav IV Adolf dör. 

1840- 1850 På 1840- och 1850-talen dömdes i genomsnitt ett 20-tal kvinnor årligen för 
          barnamord, dvs den handling som innebar att en ogift mor dödade sitt nyfödda barn.

1840-1914 Cirka 50 miljoner människor utvandrade från Europa till USA

1842 Obligatorisk skolgång för varje barn infördes med folkskolestadgan 1842.


1844 Karl XIV Johan dör.

_____________________________________________________________


Oscar I
          Oscar I

          Oscar var son till dåvarande krigsministern i Frankrike, generalen
           Jean Baptiste Jules Bernadotte (sedermera kung Karl XIV Johan)
           och Bernhardine Eugénie Désirée Clary (sedermera drottning 

           Desideria).

1844 Oskar I (1799-1859) blir Sveriges kung
          Regenttid: 1844-1859 (kung av Sverige och Norge)
          Valspråk: Rätt och sanning

          Gemål sedan 1823 Josefina av Leuchtenberg
          Barn: Karl XV, Gustaf, Oscar II, Eugenie och August

Hötorget 1849 (Detaljhandel, Nordiska museet)

1855 Ärelös. Se 1823.

Efter 1855 skulle domstolarna också skicka förteckningar till prästerna över vilka som saknade rätt att ta nattvarden innan enskild skrift och avlösning ägt rum – detta gällde bl a vid lägersmål.


1856 Stockholm hade 100 000 invånare.

1858 Tabellverket (se ovan) rsattes 1858 i Sverige av Statistiska centralbyrån och i 
         Storfurstendömet Finland av Statistikcentralen.

1859 Oskar I dör.

______________________________________________________________


Karl XV
         Karl XV

         Han var son till kung Oscar I och drottning Josefina.
         Gemål: Lovisa av Nederländerna
         Barn: Louise och Carl Oscar

1859 Karl XV (1826-1872) blir Sveriges och Norges konung.
          Regenttid: 1859-1872
          Valspråk: Land skall med lag byggas

1860 Drottning Desideria (gm Karl XIV Johan) dör.

1861-1890 Vid 1800- talets slut, under trettioårsperioden 1861–1890, dömdes drygt 
           2.000 kvinnor för barnamord och fosters läggande å lönn, trots att den 
           utomäktenskapliga sexualiteten inte längre betraktades som brottslig.2

1861-1865 Amerikanska inbördeskriget

1864 Fram till detta år var det olagligt att föda oäkta barn. Man ställdes inför tinget.
          Kontrollera domböckerna.

1867 Det stora svältåret.

1871 Drottning Lovisa (gm Karl XV) dör.

1872 Karl XV dör

____________________________________________________________


Oscar II
           Oscar II

           Han var tredje son till Oscar I och Josefina och bror till Karl XV.
           Gemål: Sofia av Nassau

1872 Oscar II (1829-1907) blir Sveriges och Norges kung
          Regenttid: 1872-1907
          Valspråk: Brödrafolkens väl Sveriges väl

1873 Kröning av kungaparet i Nidarosdomen i Trondheim

1876 Drottning Josefina (gm Oscar I) dör.

1880 I Stockholms Gamla stan bodde 13 000 personer. 

1882 De första idrottstävlingarna inför publik hölls.

          Gustav VI Adolf föds.

           Sexårig skolplikt fastställdes i Sverige 1882.

1883 Gröna Lund öppnades.

1891 Friluftsmuseet Skansen öppnades.

1897 Stockholmsutställningen hölls. För första gången kunde man där se rörlig film.

1898 För att få plats med alla nya stockholmare byggdes moderna hyreskaserner. När det 
          dittills största hyreshuset stod klart 1898 i korsningen Hantverkargatan / 
          Fridhemsgatan fylldes snart de 225 lägenheterna av runt 1400 hyresgäster.

1900 I början av 1900-talet blev kommunerna skyldiga att ekonomiskt hjälpa de ogifta 
          mödrarna. Då blev det svårare för fäder att hålla sig undan.

          Stockholm hade ca 300 000 invånare trots att många hade utvandrat till Nordamerika.

1905 Unionsupplösningen.
Unionsupplösningen mellan Sverige och Norge ägde rum år 1905 när tudelningen av personalunionen Förenade Konungarikena Sverige och Norgeproklamerades av Norge den 7 juni, föredrogs av en överväldigande majoritet i en norsk folkomröstning den 13 augusti och accepterades av Sverige den 26 oktober.

1907 Oscar II dör

_______________________________________________________________


Gustav V
         Gustav V

         Mr G eller V-Gurra

         Han var son till Oscar II och drottning Sofia, sonsons son till
         Karl XIV Johan.


1907 Gustav V (1858-1950) blir Sveriges kung
          Regenttid 1907-1950
          Valspråk: Med folket för fosterlandet
          Gemål: Victoria av Baden.

          Barn: Gustaf VI Adolf, Wilhelm och Erik

1913 Drottning Sofia (gm Oscar II) avled på Ulriksdals slott.

1919 Brattsystemet eller motbokssystemet infördes i Sverige Det var ett större försök att
         minska alkoholkonsumtionen genom reglering av alkoholbruket. Det byggde på
         grundsatsen om individuell kontroll vid försäljning av alkoholdrycker genom en för
         varje inköpsberättigad person utställd motbok
1920 Sveriges kronprinsessa och kronprins Gustaf (VI) Adolfs hustru Margareta avlider på 
          Stockholms slott.  

1922 En folkomröstning om förbud för rusdrycker genomfördes. Efter rusdrycksförbuds-
          linjens knappa förlust blev permanentandet av motbokssystemet en politisk
          kompromiss mellan de båda sidorna.

1923 Kronprins Gustav (VI) Adolf gifter sig med Louise Mountbatten som först var Sveriges
          kronprinsessa 1923-1950 och därefter Sveriges drottning tills hon dog 1965.

1930 Drottning Victoria av Baden (gm Gustav V) avlider i Rom.

1936 Sjuårig skolplikt infördes 1936.

1945 671 000 personer bodde i Stockholm. 

1947 Sverige fick personnummer.

          Den svenske arvprinsen Gustaf Adolf - son till svenske arvfursten Gustav IV Adolf - 
          omkommer i en flygolycka på Kastrups flygpalts. Han var gift med prinsessan Sibylla 
          av Sachsen-Boburg-Gotha och pappa till Hagasessorna och kung Carl XVI Gustaf. 

1950 Gustav V dör

____________________________________________________________

          Gustaf VI Adolf

          Gustav VI Adolf (1882-1973) var son till Gustaf V och Victoria av Baden

1950 Gustav VI Adolf blir Sveriges kung
          Regenttid: 1950-1973
          Valspråk: Plikten framför allt

          Gemål I: sedan 1905 med den brittiska prinsessan Margareta av Connaught
          Barn: Gustaf Adolf, Sigvard, Ingrid (drottning av Danmark), Bertil och Carl Johan
          Gemål II: Louise Mountbatten

1950 Gustaf VI (1882-1973) Adolf blir Sveriges kung.


1955 Motboken avskaffades.

1960 I Stockholm bodde 808 000 människor. 

1961 FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld dog den 18 september 1961 när hans 
          flygplan störtade nära Ndola i Nordrhodesia (Zambia). Mycket tyder på mord.

1965 Drottning Louise (gm Gustav VI Adolf) dör.

1972 Prinsessan Louise (gm fd kronprinsen Gustaf Adolf av Sverige) dör.

1973 Gustav VI Adolf dör.

____________________________________________________________


Carl XVI Gustaf
          Carl XVI Gustaf

          Son till arvprinsen Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla.

1973 Carl XVI Gustaf född 1946 blir Sveriges konung.
          Regenttid: 1973-
          Valspråk: För Sverige i tiden

          Norrmalmstorgsdramat

1980  I Stockholms Gamla stan bodde 3 000 personer. 

2018 En Riksdaler Banko i 1789 års värde motsvarar 348 kronor i januari 2018.




Tidsaxel


Förhistorien (c:a 12 000 f.Kr.–1050 e.Kr.)
Äldre medeltiden (1050–1250)
Folkungatiden (1250–1389)
Kalmarunionen (1389–1520)
Äldre vasatiden (1521–1611)
Stormaktstiden (1611–1721)
Frihetstiden (1719–1772)
Gustavianska tiden (1772–1809)
Union och ny konstitution (1809–1866)
Industrialiseringen (1866–1905)
1900-talets början (1905–1914)
Första världskriget (1914–1918)
Mellankrigstiden (1918–1939)
Andra världskriget (1939–1945)
Efterkrigstiden (1945–1967)
Slutet av kalla kriget (1968–1991)
Nutiden (1991–)

__________________________________________________________


Den svenska folkbokföringen genom tiderna

Före det ständiga knektehållet med dess indelta soldater (som infördes under Karl XI:s tid i slutet av 1600-talet) rekryterades soldater genom utskrivningar bland befolkningen. Socknarna indelades i rotar, och i varje rote uttogs en man till knekt. För detta ändamål fördes längder över män i vapenför ålder. Dessa längder kallades utskrivnings- eller mantalslängder. Den ursprungliga betydelsen av ordet "mantal" är då "antal människor". 

Det är dock oftast andra längder än dessa militära som avses när man talar om mantalslängder. För att finansiera kriget mot Polen infördes 1625 bl.a. en kvarntull, en avgift för all mald säd, vilken skulle betalas av alla stånd. De som malde hemma på handkvarnar skulle själva uppge hur mycket som malts av varje sädesslag. Det inbjöd naturligtvis till fusk, och för att förhindra detta förbjöds handkvarnar 1627. Dock fick präster och bönder ha kvar handkvarnar om de i stället för kvarntullen betalade en särskild avgift för varje hushållsmedlem över 12 år. Fr.o.m. 1628 finns det längder, kvarntullsmantalslängder, över dem som skulle betala denna mantalsavgift. 

Ursprungligen var det valfritt om man betalade kvarntull eller hade kvar sina egna handkvarnar och betalade mantalsavgiften. Efter några år ersattes dock kvarntullen av en mantalsavgift i hela landet. Kvarntullsmantalspenningen, som den kallades, uppfördes 1635 bland de ordinarie skatterna, och skulle liksom kvarntullen betalas av alla stånden. Kvarntullsmantalspenningen kom tidigt att kallas enbart mantalspenning och längderna mantalslängder

1655 återgick man till kvarntull i stället för mantalspenning i en del städer, men redan 1660 infördes mantalspenningen på nytt i alla städer utom två. De städer som behöll kvarntullen var Stockholm och Göteborg, och 1706 infördes den även i Karlskrona. I dessa tre städer behölls kvarntullen till 1812, då mantalspenningen infördes även där. 

de gamla norska och danska provinserna som erövrades på 1600-talet gällde följande: I Skåne, Halland och Blekinge infördes mantalspenningen direkt efter erövringen. Samma sak gällde för inhyses folk i Jamtland. 1669 fick även Båhuslän mantalspenning, och 1693 Gotland. 1693 infördes den även i Jamtland och Härjedalen för alla utom allmogen, och 1810 även för de sistnämnda. Slutligen fick också Särna och Idre mantalspenning 1863. 

Från början var 12 år den undre åldersgränsen för skyldigheten att betala (kvarntulls)mantalspenning. 1652 höjdes den till 15 år, vilket var gränsen under cirka 200 av mantalspenningens 300 år. 1841 höjdes gränsen till 17 år, och 1857 till 18 år. 

Någon övre åldersgräns fanns ursprungligen inte, men fastställdes 1652 till 63 år. Men tillämpningen av den övre gränsen kunde variera från tid till tid och mellan olika delar av landet, och ibland kombineras med andra villkor, t.ex. att man inte längre var hemmansbrukare. 1857 sänktes den övre gränsen till 60 år, men redan 1863 avskaffades den helt. 

Förutom åldern fanns många andra orsaker till befrielse från mantalspenningen:

· Redan 1635 befriades "utfattige, arme och sjuke" som "av allmosor leva måtte".

· 1641 befriades också adelsmännen med familjer samt deras tjänstefolk som "gå till disk och duk". 1652 blev även icke adliga militära befäl i tjänst befriade. Det gällde dock endast befälen personligen, inte deras familjer och tjänstefolk. 1810 avskaffades såväl adelns som befälens befrielse.

· 1693 föreskrevs att meniga ryttare, dragoner, knektar och båtsmän var befriade från mantalspenningen när de var i tjänst, om de inte hade annan privat tjänst vid sidan av eller var hemmansbrukare. Befrielsen gällde dem personligen, ej deras hustrur. Tidigare under 1600-talet hade reglerna varierat såväl mellan de olika vapenslagen som mellan olika delar av riket. Ibland hade t.ex. befrielsen gällt endast när de vistades utrikes; ibland var hustrun befriad, ibland inte. Det indelta manskapets befrielse från mantalspenningen upphörde 1863.

· Förutom dessa grupper var under kortare eller längre tid även andra befriade från mantalspenningen. Bl.a. studenter, salpetersjudare, fabriksanställda, sjömän, fosterbarn, ägare av stenhus samt föräldrar med minst fyra mantalsskrivna barn.
Hur noggrant befolkningen redovisades i mantalslängderna varierade såväl från tid till tid som från distrikt till distrikt. Ursprungligen namngavs endast hushållsföreståndaren, oftast bara med förnamnet; för övriga noterades endast antalet. Antalet noterdes i olika kolumner: man, hustru, söner, drängar, döttrar, pigor m.fl. Senare började man att ange namnet även för andra än hushållsföreståndaren; hustrun var dock i stort sett aldrig namngiven. 

Vuxna befriade medtogs ibland i längden med notering om orsaken till befrielsen, ibland utelämnades de helt; minderåriga saknades alltid. Men då mantalslängderna även kom att användas som underlag för uttag av andra skatter var det viktigt att alla personer upptogs i längden, inte bara de som skulle betala mantalspenningen. Och 1765 föreskrevs att i mantalslängderna skulle uppföras "alla människor som liv äga och följaktligen över- och underårige av vad stånd, ålder och kön de helst vara må". Det var dock vanligt även därefter att det för minderåriga endast noterades antalet i kolumnen, men inget namn. 

Vilken ort en person blev mantalsskriven på kom också att få betydelse för annat än skatterna. T.ex. föreskrevs 1788 att fattigunderstöd skulle betalas av den socken "där fattighjonet antingen haft eget hemman eller såsom inhyses- eller tjänstehjon senast varit i skatt antecknad". Men samtidigt stadgades att "icke något inhyseshjon bör få sig där nedsätta eller något gammalt och mindre arbetsfört tjänstehjon intagas" innan detta hade godkänts av sockenstämman. Denna rätt att hindra inflyttning upphävdes 1847. 

Mantalspenningen avskaffades 1938. Det som ursprungligen var en tillfällig krigsskatt, men redan efter några år blev en ordinarie skatt, kom alltså att bestå i drygt 300 år. Men mantalslängder fortsatte att föras för folkbokföringen även därefter.


Olika kyrkoböcker hade börjat att föras i Sverige redan i början av 1600-talet. Förekomsten av kyrkoböcker varierade dock från stift till stift, likaså föreskrifter om att böcker skulle föras och hur. Gemensamma bestämmelser för hela landet kom först i 1686 års kyrkolag, vilken började att tillämpas 1688 och föreskrev att kyrkobokföringen skulle innehålla följande:
· Längd över alla prästens "åhörare", hus för hus, gård för gård, med anteckningar om deras kristendomskunskap.

· Alla brudfolk med deras föräldrars namn, varifrån de kommer samt "vad vittnesbörd de haft".

· Alla barns, äkta som oäkta, deras föräldrars och dopvittnens/faddrars namn samt födelse- och dopdag och födelseort.

· De avlidnas namn, som i kyrkan eller på kyrkogården är begravna, med kort underrättelse om deras "lägerställen", stånd, villkor, leverne och ålder.

· Deras namn som tid efter annan flytta in uti eller utur församlingen, med underrättelse om varifrån de kommer, "huru de sig förhållit" och vart de far.
Redan i 1571 års kyrkoordning föreskrevs som villkor för nattvardsgång att man kunde "Fader Vår, Tron och Budorden". Katekesförhören hölls först i kyrkan, men husförhör omnämns redan i slutet av 1500-talet. Senare blev husförhören allt vanligare i stället för kyrkoförhören, och i konventikelplakatet 1726 påbjöds husförhör i lag för första gången. (Konventikelplakatet förbjöd konventiklar, d.v.s. privata religiösa sammankomster.) 

Förhörslängden hade redan före 1726 vanligen börjat att kallas husförhörslängd. Dessförinnan kallades den bl.a. katekismilängd, katekisationslängd eller skriftebok. Från början innehöll längden inte små barn, utan endast dem som var gamla nog för kristendomsundervisning och nattvardsgång. Men i samband med att man inrättade tabellverket för att få en ordentlig befolkningsstatistik, så bestämdes 1748 att alla skulle registreras i husförhörslängden. Samtidigt fastslogs att allas ålder skulle noteras i längden samt att prästerna skulle "när barn döpas införa dem strax i sin längd, jämväl där någon dör, bliver gift eller flyttar bort, att det även riktigt noteras uti längden". 

Husförhörslängden, som ursprungligen hade ett rent religiöst syfte, kom alltså att bli en viktig del av folkbokföringen. Därför behölls längderna när husförhörstvånget upphävdes 1888. Men 1895 ändrades benämningen från husförhörslängd till församlingsbok, med en övergångsperiod på sex år. Senast 1901 skulle varje församling ha lagt upp en ny församlingsbok. 

Det fördes även kommunionlängder (nattvardslängder). Ofta fördes det i äldre tider en gemensam kommunion- och katekismilängd, som trots att den var gemensam ibland kallades bara katekismilängd eller bara kommunionlängd. 

Ursprungligen fördes en gemensam bok, kort och gott kallad kyrkobok, för födda, vigda och döda. Senare uppdelades kyrkoboken i tre separata böcker, födelse- och dopbok, lysnings- och vigselbok respektive död- och begravningsbok (tillsammans kallade ministerialböcker). I äldre böcker är det inte ovanligt att endast dop- och begravningsdag, inte födelse- och dödsdag, är angiven. Ofta gjordes anteckningarna först på lösa lappar eller i en kladdbok som senare renskrevs. Ibland kunde det gå flera månader eller t.o.m. år mellan lappnotering och renskrift. Vanligt var att lapp- och kladdboksnoteringarna gjordes av klockaren. 

Vid flyttning från ett pastorat till ett annat fördes man inte bara in i församlingarnas ut- och inflyttningslängder. Ett prästbevis (flyttningsbevis, flyttningsattest) skulle medföras. Där skulle framgå personens kristendomskunskap, förda leverne och om vederbörande var gift eller till äktenskap ledig. Senare tillkom uppgifter som behövdes för folkbokföringen, som t.ex. födelsetid, födelseförsamling, om attesten var utfärdad före eller efter årets mantalsskrivning samt om den flyttande hade skatteskulder. 

1841 beslöts att det varje år skulle göras utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna. Men då dubletterna oftast, i strid med bestämmelserna, förvarades tillsammans med originalen har även de ödelagts vid prästgårdsbränder. Dessa dubletter fördes tills församlingarna fr.o.m. år 1860 blev skyldiga att insända utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböckerna till Statistiska Centralbyrån (SCB). Dessa utdrag insändes varje år t.o.m. 1949. Ur husförhörslängder/församlingsböcker insändes utdrag vart tionde år 1860-1930 och vart femte år 1935-1945.


Enligt krigsfolksordningen från cirka 1620 skulle prästen tillsammans med böndernas ombud upprätta mantalslängder för den militära utskrivningen. Han skulle också notera befolkningens ålder samt de som utflyttat och dött under året. Men redan före denna krigsfolksordning hade prästerna medverkat vid utskrivningarna. 

1620 infördes boskapspenningen, en skatt på böndernas boskap och utsäde. De längder som behövdes för indrivningen upprättades av boskapsräknare. När så kvarntullsmantalslängderna började föras fr.o.m. 1628 så fick boskapsräknarna även den uppgiften, som de behöll när mantalspenningen 1635 blev en ordinarie skatt över hela riket. (Angående mantalslängderna, se Den svenska folkbokföringen genom tiderna, del 1 - Mantalspenning och mantalslängd.) 

Hur det gick till när längderna upprättades framgår av ett sistnämnda år utfärdat "memorial" för att "utfordra boskapsskatten och kvarntullsmantalspenningarna". Där sägs att landshövdingen skulle förordna lagläsaren "och en annan redelig man" att tillsammans med kyrkoherden och sexmännen i varje socken "strax förresa kring socknen och häradet". Man skulle "gå gård ifrån gård, bo ifrån bo" och i "särdeles längder både folket och boskapen med utsädet granneligen anteckna". 

1642 blev boskapspenningen en fast skatt oberoende av antalet kreatur. Några boskapsräknare behövdes alltså inte längre, vilket betydde att det blev mer praktiskt att låta befolkningen komma till mantalsskrivarna i stället för att dessa gick runt i gårdarna. 

När det var dags för mantalsskrivning så skulle "stämningarna uti god tid utskrivas och på predikstolarna avlysas". Mantalsskrivningen förrättades sedan i tingshus, gästgivaregårdar eller andra "ställen varest allmogen med minsta besvärlighet kan komma tillsammans". 

Det normala var ett förrättningsställe i varje socken. Två små socknar kunde dock utgöra ett gemensamt distrikt. Men om socknarna var "stora och vidlyftiga" skulle mantalsskrivningen förrättas på två eller flera platser, så att "ej större distrikt sammankallas än som på en dag kan avgöras och slutas, så att allmogen därifrån samma dag kan bliva entledigad". 

Vid själva mantalsskrivningen gick man igenom gård efter gård och kontrollerade om det var några förändringar jämfört med föregående års längd. Varje hushållsföreståndare var skyldig att närvara och ange alla personer i hushållet. 

1642 överfördes ansvaret för mantalsskrivningen från lagläsarna till fogdarna i varje "befallning" (fögderi). Prästerna fortsatte dock att som tidigare fungera som sekreterare vid mantalsskrivningarna tills särskilda mantalskommissarier fick ansvaret för mantalsskrivningen 1652. Mantalskommissarierna ledde sedan mantalsskrivningen ända tills det 1779 beslöts att häradsskrivarna skulle överta den uppgiften. Övergången skedde dock succesivt, och den siste mantalskommissarien lämnade sin post först 1812. 

Även lokala förtroendemän, såsom sexmän och nämndemän m.fl., hade under olika tider skyldighet att närvara vid mantalsskrivningen och lämna upplysningar om befolkningen. 

Senare fick även de skattskyldiga rätt att kontrollera att mantalsskrivningen blivit korrekt utförd. 1727 bestämdes att mantalslängden skulle uppläsas i varje socken innan den underskrevs. 

Prästerna hade alltså tidigt en central roll vid mantalsskrivningen. Sedan enhetliga regler för kyrkobokföringen införts genom 1686 års kyrkolag, bestämdes också 1693 att kyrkoherden till mantalsskrivningen skulle medtaga "kyrkoboken, varuti vars och ens födelse i församlingen bör vara antecknad". Prästerna protesterade dock mot att tvingas delta i mantalsskrivningen, och 1723 upphävdes detta tvång. Men kyrkoboken skulle fortfarande användas vid mantalsskrivningen. 1752 bestämdes, trots prästernas motstånd, att även husförhörslängden skulle användas. (Angående kyrkobokföringen, se Den svenska folkbokföringen genom tiderna, del 2 - Kyrkobokföring enligt 1686 års kyrkolag.) 

För att komma till rätta med felaktigheter och fusk vid mantalsskrivningen kom en ny mantals- och skattskrivningsförordning 1812. Enligt den blev prästerna åter skyldiga att deltaga vid mantalsskrivningen, men nu i första hand i sin egenskap av ansvariga för kyrkobokföringen, vilken i fortsättningen helt kom att utgöra grunden för mantalsskrivningen. För att husförhörslängdens uppgifter skulle vara aktuella och kunna användas vid mantalsskrivningen blev alla hushållsföreståndare skyldiga att vid varje års husförhör noga redovisa vilka som ingick i hushållen. Vidare skulle av flyttattesterna framgå om de utfärdats före eller efter årets mantalsskrivning i utflyttningsförsamlingen. Därmed samordnades kyrkobokföring och mantalsskrivning definitivt. 

Genom en ny förordning 1861 skildes föreskrifterna för själva mantalsskrivningen slutligt från föreskrifterna för de skatter som uttaxerades med mantalslängden som grund. Mantalsskrivningen blev därmed en ren folkbokföringsförrättning. 

Genom kyrkobokföringsförordningen 1894 ersattes husförhörslängden fr.o.m. 1895 av församlingsboken, och enhetliga formulär för alla kyrkoböcker infördes. Även kyrkobokföringen kom därefter att i stor utsträckning vara en ren folkbokföring. 

1946 infördes länsbyråer för folkbokföringen. Samtidigt fick varje person ett niosiffrigt födelsenummer, bestående av födelsedatumet och ett tresiffrigt nummer, med särskilda nummerserier för varje län. Vid datoriseringen av folkbokföringen 1968 tillades en tionde siffra, en kontrollsiffra, och födelsenumret kallas därefter personnummer. 

Efter den här beskrivna stegvisa samordningen av mantalsskrivning och kyrkobokföring utvecklades en ren folkbokföring bestående av dessa båda delar. Eller som det stadgades i den folkbokföringslag som gällde fram till 1991:

Folkbokföring sker
dels fortlöpande hos pastorsämbetet i kyrkoböcker och andra register för varje församling av svenska kyrkan (kyrkobokföring),

dels årligen hos skattemyndighet i mantalslängder församlingsvis för varje kommun (mantalsskrivning).
Den slutliga samordningen av folkbokföringen ägde rum den 1 juli 1991 när skattemyndigheten övertog även kyrkans del av folkbokföringen. Därmed upphörde den dubbla folkbokföringen med kyrkobokföring och mantalsskrivning.

________________________________________________________________________

Lista över regenter


Följande lista över Sveriges regenter redogör för de personer som har varit regenter (kungarregerande drottningar eller riksföreståndare/rikshövitsmän) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet. Landet har varit en monarki i över tusen år.[1][2] Monarkins innehåll och makt, liksom Sveriges omfattning och sammansättning har varierat över tiden.[1]
Det har därför med all sannolikhet funnits kungar i Sverige före den här listans början. Det finns också osäkra och motsägande uppgifter om sådana kungar. Dessa gestalter kallas därför sagokungar, även om vissa historiker vill se en del av dem som historiska[3] (se svenska sagokungar). Även för de regenter som finns i nedanstående lista finns osäkerheter. Samtliga uppgifter mellan Stenkil och Filip och mellan Inge den yngre och Sverker den äldre är osäkra och det har förmodligen funnits ännu fler kungar och tronpretendenter under den tiden än de vars namn överlevt till idag.
Ordningstal på kungar är kända i Sverige sedan Erik XIV 1560. Han utgick från Johannes Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus,[4][5] som framställde en fantasifull lista över alla svenska kungar sedan syndafloden,[2][4] och kom fram till att Erik var nummer XIV. Samma sak gäller de kungar som har namnet Karl där Karl Sverkersson är den förste historiskt belagde kungen med detta namn,[2] men den sjunde enligt Johannes Magnus kungalängd. Den förste historiskt belagde kungen från vilken en vedertagen kungalängd har kunnat upprättas är Erik Segersäll.[2][4]

Den nuvarande kungen, Carl XVI Gustaf, kommer från den Bernadotteska ätten, som har regerat Sverige sedan 1818.
Se listan här.

_____________________________________________________________



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar